Medietanken på Twitter

Medan debatten kring telefonens vara eller inte vara i klassrummet fortsättningsvis går het, uppmanades deltagarna på Medietanken 2017 att twittra aktivt. Och vilken diskussion det blev! Lotta (Charlotta Hilli) och jag valde att reflektera över en del av de frågor som dök upp i anslutning till vår keynote “Att leva och lära i ett digitaliserat samhälle” i ett gemensamt blogginlägg. I vår keynote utgick vi från följande definition av digital kompetens:

 
@mariee_bo lyfte en viktig fråga kring likvärdighet i den finländska skolan genom att sammanfatta delar av de utmaningar skolor står inför.

Undrar hur man ska garantera likvärd digitalfostran med helt olika digital utrustning och kunskap i skolor.. #medietanken2017

— Mariee Bo (@mariee_bo) January 19, 2017

Det är tacksamt att de flesta kommuner i Finland gör investeringar i digital teknik för skolornas del, men det finns mer att göra på den här punkten enligt statistik från EU. Tekniken i sig är nödvändig för digital kompetens, men att lära är inte en så rättfram process att det räcker med endast tillgång till verktyg eller information. Nära kopplat till frågan “hur” ligger också frågan kring “vem”. Det vill säga, vems ansvar är det att garantera att alla elever får likvärdiga möjligheter till att utveckla sin digitala kompetens på alla tre punkter i figuren ovan? Det behövs många aktiva aktörer för att förändra skolans verksamhetskultur: beslutsfattare på olika håll i kommunen och landet, elever, föräldrar och hela kollegier. Ansvaret kan inte ligga på enstaka lärare.
Det här leder till många nya frågor som behöver hanteras på lokal nivå, vilket @SelmaKarungi tar fasta på.

#medietanken2017 #didaktik1 information overload? Stor stressfaktor. Hur lär vi elever att hantera media? Är det ok att koppla ner ibland?

— Selma Karungi (@SelmaKarungi) January 19, 2017

Med smarttelefonen har vi internet i vår ficka – vi är konstant uppkopplade, konstant anträffbara och har konstant tillgång till flera tusentals petabyte med data. Informationsflödet tar aldrig slut och virtuella interaktioner pockar på vår uppmärksamhet ibland dygnet runt. För barn och unga har mobiltelefonen beskrivits som en förlängning av armen – en naturlig del av deras liv. Det leder till frågor om både elevens hälsa och lärande. Under och efter skoldagen behöver varje elev strategier för att metakognitivt hantera den digitala världen både som privatperson och elev. En rad metoder kan användas för att elever ska reflektera över sina digitala strategier och digitala kompetens. Allt från stödfrågor och dagböcker till samtal med läraren.
Inlägget är ett exempel på hur digital teknik kan öka kommunikationen mellan människor när tid och rum inte längre begränsar. Detsamma gäller läraryrket där frågor om kommunikationen mellan hem och skola, mellan lärare och elev, mellan lärare och vårdnadshavare behöver diskuteras. Lärare som är aktiva på sociala medier kan få frågor från elever nästan dygnet runt. Den information som elever delar offentligt kan vara en etisk fråga som behöver diskuteras i skolan. Digital teknik leder till många nya frågor som inte enbart berör undervisning, utan även andra aspekter av lärarens arbetsbild.
Vi diskuterade källkritik, algoritmer och data både under keynoten och dialogföreläsningarna och – som alltid – gav denna diskussion upphov till en hel del etiska, moraliska och filosofiska frågeställningar. Frågan kring källkritik på webben nådde nya höjder under 2016 bland annat i samband med det amerikanska presidentvalet och begreppet “post-truth” korades till Oxfords nyord. I en situation där många verkar anse att fakta kan debatteras och till och med ersättas med det man själv känner är rätt blir @jag_idas fråga allt viktigare:

Ja, vad är en trovärdig källa på internet? #medietanken2017

— Fazerblue (@jag_ida) January 19, 2017

Vad är trovärdigt på webben? Hur gör vi som vuxna för att kontrollera riktigheten hos en nyhet eller ett påstående? Hur kan vi hjälpa barn och unga lära sig bli kritiska, ansvarstagande och medvetna mediakonsumenter och -producenter?
Ett relaterat begrepp som man stött på allt oftare under de senaste åren är “filterbubbla”, som introducerades av Eli Pariser och som enligt Wikipedia kan beskrivas som

personligt anpassade resultat av en sökning efter information, till exempel då en användare använder en sökmotor på Internet och en algoritm anpassar träfflistan beroende på uppgifter om användaren såsom vad denna har sökt och klickat på tidigare eller var de befinner sig. Syftet med att producera en filterbubbla är att visa det som användaren förväntas vilja se. En konsekvens blir att användare inte tar del av information som motsäger deras verklighetsuppfattning och isolerar dem intellektuellt i kulturella eller ideologiska bubblor.

@buuuaah filosoferade i sin tweet kring huruvida filterbubblorna formar oss eller om det är tvärtom?

Filterbubblor, formar vi dem eller formar de oss? #medietanken2017

— Buubah (@buuuaah) January 19, 2017

@VadelmaRaita undrade var vi kommer vara efter 10 år, eftersom utvecklingen är så oerhört snabb. @KungHarald kontrade då med motfrågan om kanske allt lugnar ner sig då hypen kring allt det digitala försvinner? Väldigt intressanta frågeställningar som det naturligtvis inte finns några klara svar på. Det som dock verkar relativt säkert är att digitaliseringen och robotiseringen har och kommer fortsätta ha en transformerande effekt på hela samhället – på samma sätt som industrialiseringen revolutionerade samhället på 1800-talet. Kanske vår roll är att nyfiket och fördomsfritt följa med i utvecklingen, medan vi ändå hela tiden kommer ihåg att hålla fötterna på jorden och devisen “pedagogik före teknik” i bakhuvudet.

@VadelmaRaita Eller är det frågan om en boom som lugnar sig då det inte längre är “det senaste”? #medietanken2017

— Kung Harald (@KungHarald1) January 19, 2017

Avslutningsvis kan vi konstatera att hashtaggen #medietanken2017 innehåller en mängd intressanta tweets och diskussioner och vi kan varmt rekommendera att ni läser igenom dem om ni inte ännu gjort det. Tusen tack till alla för den aktiva diskussionen, som till och med gjorde att Medietanken 2017 trendade på Twitter 🙂

Wohoo! #medietanken2017 trendar på Twitter 😎 Och vilken bra diskussion det är! pic.twitter.com/c9L0w6fIZr

— Linda Mannila (@lindamannila) January 19, 2017